Så är vi organiserade
Kristdemokratiska Partiet (Kristdemokraterna) är ett politiskt parti som, tillsammans med sina associerade förbund, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Kristdemokratiska Kvinnoförbundet samt Kristdemokraterna Seniorförbundet, arbetar för ett demokratiskt samhälle byggt på kristen människosyn och värdegrund.
Kristdemokraterna har idag drygt 24 000 medlemmar och partiets organisation består huvudsakligen av tre nivåer; lokalavdelning (vanligtvis motsvarande en kommun), distrikt (motsvarande ett län) och riksorganisation (hela riket). Makten utgår från medlemmarna. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på lokalavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för distrikts- och riksorganisationsnivå.
Varje medlem har rätt att lägga förslag på vad Kristdemokraterna ska tycka i olika politiska frågor. Detta gör man genom att skriva en motion till Kristdemokraternas Riksting (kongress). Alla motioner behandlas av rikstinget även om partiet lokalt och regionalt inte stödjer förslaget.
Lokalavdelningar
Varje medlem tillhör en lokalavdelning, vanligtvis på den ort man bor. Lokalavdelningens högsta beslutande organ är årsmötet. Alla medlemmar har rätt att närvara på årsmötet, lägga förslag och rösta. På årsmötet väljs en lokalavdelningsstyrelse som har till uppgift att leda arbetet i lokalavdelningen mellan årsmötena. På årsmötet väljs också ombud som skall representera lokalavdelningen på distriktets årsmöte (distriktstämman).
Lokalavdelningen ansvarar för att driva kommunpolitik, värva medlemmar, skapa opinion för kristdemokratisk politik, arrangera utbildningar och aktiviteter samt driva valrörelse. Det är lokalavdelningens styrelse som beslutar om vilka som ska representera partiet i de kommunala nämnderna. Vidare ansvarar lokalavdelningsstyrelsen för att de beslut som medlemmarna fattat på årsmötet blir verkställda.
Distrikt
Alla lokalavdelningar ingår i ett distrikt. Distriktstämman, distriktets årsmöte, är distriktets högsta beslutande organ. Alla medlemmar har rätt att närvara på årsmötet och lägga förslag. Rösträtt har dock bara de som lokalavdelningarna har utsett som sina ombud. På distriktstämman väljs en distriktstyrelse som har ansvar för landstings-/regionpolitiken och för att utse dem som ska representera partiet i landstingets-/regionens olika nämnder och styrelser. På distriktsstämman väljs också ombud som ska representera distriktet på partiets riksting.
Distriktsstyrelsen har till uppgift att leda distriktets arbete mellan stämmorna och verkställa de beslut som distriktstämman fattar. Distriktet stödjer lokalavdelningarna i deras arbete med att värva medlemmar, arrangera utbildningar och aktiviteter, driva kommunpolitik med mera. Man ansvarar också för att lösa uppgifter som är för omfattande för en enskild lokalavdelning och som bättre löses gemensamt för flera lokalavdelningar. När det är dags för val leder distriktet den regionala valrörelsen och samordnar valarbetet inom distriktet.
I varje distrikt finns ett kansli och de flesta distrikt har också en anställd så kallad ombudsman.
Riksorganisation
Partiets högsta beslutande organ är rikstinget som hålls årligen veckan efter midsommar. Rikstinget, med cirka 300 röstberättigade ombud, beslutar om partiets politik och väljer partistyrelse. Partistyrelsen leder partiet mellan rikstingen och ordförande i partistyrelsen är partiledare Göran Hägglund. Partistyrelsen leder och ansvarar för partiets rikspolitik. Partiets organisatoriska utveckling leds genom stöd till distriktens och lokalavdelningarnas arbete. Till sin hjälp har partistyrelsen ett kansli (partiets huvudkontor) beläget i Gamla Stan i Stockholm.
I oktober varje år hålls partifullmäktige. I likhet med rikstinget består partifullmäktige av representanter från distrikt och partistyrelse. Partifullmäktiges uppgift är att besluta om partiets budget och verksamhetsplan samt planering inför val. Dessutom behandlar partifullmäktige motioner som rör partiets organisation.
2007-10-08