Engagera dig!

Bli medlem

Gör ett viktigt ställningstagande som ökar Kristdemokraternas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.

 
 

Donera

Donera till vår valfond

Vill du bidra till ett stort kristdemokratiskt parti i Sverige? Vi behöver ditt stöd för att kunna växa.

 
 
Bild på kristdemokratiska statsråd i regeringen

Start / Vårt parti / Historia

Alf Svensson hissas efter genombrottsvalet 1991 

Historia

Det svenska partiet Kristen Demokratisk Samling (KDS) bildades 1964. Partiets förste partiledare var Birger Ekstedt. Efter Ekstedts död blev Alf Svensson partiordförande 1973, en post han hade fram till 2004 då Göran Hägglund valdes till ny partiordförande. År 1996 bytte partiet namn till Kristdemokraterna (kd).

Birger Ekstedt och Alf SvenssonGöran Hägglund

Valresultat

Partiets valsiffror var relativt blygsamma under en lång rad av val. De pendlade mellan 1,4 procent och 1,9 procent under åren 1964-1982. I valet 1985 ingick partiet valsamverkan med centerpartiet. Röstutfallet blev 2,6 procent inom valkartellen och partiet fick ett mandat i riksdagen. Alf Svensson blev invald. Inför valet 1988 upphörde valsamverkan och partiet fick 2,9 procent och blev utan riksdagsmandat.

  • Vid valet 1991 fick partiet ett genombrott med 7,1 procent. 26 riksdagsledamöter blev valda och partiet fick också regeringsansvar tillsammans med centerpartiet, folkpartiet och moderaterna. Kristdemokraterna besatte tre ministerposter i regeringen, partiledaren Alf Svensson blev biståndsminister och vice utrikesminister, Inger Davidson blev civilminister och Mats Odell kommunikationsminister.
  • Vid valet 1994 fick partiet 4,1 procent av rösterna med 15 mandat i riksdagen och partiet blev åter oppositionsparti.
  • I valet 1998 fick partiet 11,8 % av rösterna och 42 kristdemokratiska ledamöter i riksdagen.
  • I valet 2002, fick Kristdemokraterna 9,1 % av rösterna och 33 ledamöter i riksdagen.
  • I det senaste riksdagsvalet 2006 fick Kristdemokraterna 6,6% av rösterna och 24 ledamöter i riksdagen. Valet gav även Sverige en ny regering som Kristdemokraterna är en del av. Göran Hägglund är socialminister med ansvar för bland annat familjepolitik. Maria Larsson är äldre- och folkhälsominister och Mats Odell är kommun- och finansmarknadsminister.   

Redan från partiets start erhölls mandat i kommunfullmäktige på olika delar i landet. Denna representation har stadigt ökat och byggdes successivt ut över åren, även på landstingssidan. På så sätt skaffade sig partiets förtroendevalda politisk kompetens och parlamentarisk vana.

Kristdemokraterna är idag dessutom representerat i EU-parlamentet med två mandat; Anders Wijkman och Lars Wohlin

1987 - nytt program och nytt namn

1987 totalreviderade partiet sitt program och bytte namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet med förkortningen KdS. 1993 gjordes en ny revidering av programmet och 1996 skedde ytterligare ett partinamnsbyte. Det nya namnet är Kristdemokraterna. Partisymbolen är en vitsippa mot mörkblå bakgrund. Dagens principrogram antogs på rikstinget i Piteå i juni 2001.

Partiet har sedan 1984 varit medlem av den kristdemokratiska internationalen CDI. 1995 blev partiet en fullvärdig medlem av EPP, en sammanslutning av kristdemokratiska partier i Europa.

De viktigaste frågorna

Partiets profil har varit fokuserad på etikens/moralens betydelse för ett gott samhälle, på familjens och skolans grundläggande betydelse, vård- och omsorgsfrågor och internationell solidaritet.

Värdeorienterat idéparti

Kristdemokraterna är ett värdeorienterat idéparti. Den värdeorienterade samhällsvisionen kan beskrivas på följande sätt: en verklighetstrogen och hållbar människosyn som omfattas av medborgarna skapar de bästa förutsättningarna för ett gott samhälle. Det kristdemokratiska samhällsarbetet bygger på en människosyn vars ingredienser är:

  • insikten om ett specifikt människovärde,
  • insikt om människans ofullkomlighet,
  • människans grundläggande behov av små nära gemenskaper, framförallt familjen,
  • förvaltarskapstanken.

Kristdemokraterna företräder en personalistisk människosyn. Den är vårt alternativ till individualism och kollektivism, och en människosyn som stämmer överens med verkligheten. För oss är inte den enskilde sig själv nog och oberoende av andra, men inte heller bara en anonym kugge i det stora samhällsmaskineriet. Varje människa är unik, men behöver gemenskap med andra för att utvecklas. Varje person är född in i ett sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Det kristdemokratiska samhällsarbetet tar därför sin utgångspunkt i människans helhet och betonar människans behov av gemenskap.

2007-01-17

Utskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version     Dela denna sida med andraDela med andra