Engagera dig!

Bli medlem

Gör ett viktigt ställningstagande som ökar Kristdemokraternas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.

 
 

Donera

Donera till vår valfond

Vill du bidra till ett stort kristdemokratiskt parti i Sverige? Vi behöver ditt stöd för att kunna växa.

 
 
Bild på kristdemokratiska statsråd i regeringen

Start / Vår politik / Politikområden / Europasamarbetet

EUs och Kristdemokraternas flaggor 

Europasamarbetet

Den kristdemokratiska ideologin är internationalistisk, gemenskapsbyggande och vilar på tanken om varje människa som en medmänniska. Det är därför ingen slump att många av pionjärerna bakom EU-samarbetet var kristdemokrater. De hade genomlevt två världskrig och upplevt krigets lidande och vanvett på nära håll. Det var kristdemokrater som Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi och Robert Schuman. De insåg att Europas framtid måste bygga på fredlig konfliktlösning, demokratiskt styre, mänskliga rättigheter, gemensamma intressen och samarbete.

1951 undertecknade Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Belgien och Nederländerna fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Därmed var det första steget taget på en lång, ofta mödosam, process av samarbete som lett fram till dagens EU.

EU-samarbetet är till sin konstruktion unik, en samling nationalstater som ingått ett nära samarbete, bestående av många olika kulturer, språk, etniciteter och så vidare. Länder som under århundraden kämpat mot varandra, samarbetar nu. Inte för att de måste, utan för att de vill. Kristdemokraterna förespråkar ett nära europeiskt samarbete och tror på devisen "förenade i mångfalden". Vi tror alltså på idén om ett tätt samarbete mellan Europas länder, utan att de för den skull ska tappa sin särart, kultur och tradition. Denna samarbetsform har visat sig framgångsrik.

I det utvidgade EU är det viktigt att klart och tydligt slå fast vilka kompetensområden, befogenheter, beslutsprocedurer och maktfördelningar som ska råda inom EU. Kristdemokraterna menar att kompetensfördelning ska utgå från subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Beslut som kan fattas av familjen, ska inte fattas av kommunen. Och beslut som kan fattas av kommunen, ska inte fattas av staten och så vidare. Vissa frågor, exempelvis vissa konkurrensfrågor och miljöfrågor, lämpar sig bättre att lösa i samarbete med övriga EU-länder. Subsidiaritetsprincipen genomsyrade förslaget till ny konstitution och denna tanke måste även genomsyra det fortsätta arbetet.

Vi har alla ett ansvar för våra medmänniskor – oavsett om de befinner sig i Sverige, Europa eller i övriga världen. Solidaritet, medmänsklighet och omtanke känner inga gränser.

Kristdemokraterna vill lyfta fram fem områden som vi är övertygade om att EU inte bara kan, utan måste göra mer inom:

  • Leda kampen mot världsfattigdomen.
  • Bekämpa sjukdomar som malaria och HIV/Aids.
  • Kämpa för ett bättre klimat.
  • Förbättra krishanteringen, motarbeta terrorism och förhindra folkmord.
  • Stärka demokratin runt om i världen.

Ladda hem faktablad om EU-samarbetet här, pdf-format

 

Utskriftsvänlig version Utskriftsvänlig version     Dela denna sida med andraDela med andra